Europeiska unionen har åstadkommit ett avgörande steg mot regleringen av artificiell intelligens, att nå en provisorisk överenskommelse om Artificial Intelligence Act aka. AI-lagen. Detta avtal lovar att lägga nya regleringsgrunder, vilket påverkar inte bara EU:s medlemsländer, utan potentiellt också globala AI-policyer.
Det provisoriska avtalet om AI-lagen: en ny horisont för artificiell intelligens
Efter intensiva förhandlingar, Bryssel meddelar en provisoriskt avtal om AI-lagen, ett initiativ som kan markera en vändpunkt i hanteringen av artificiell intelligens i och utanför Europa. Detta avtal syftar till att upprätta en omfattande uppsättning regler för att styra användningen av AI, med potentiella internationella återverkningar.
Pressmeddelandet belyser detaljer bindningar för "högpåverkande" AI-system, inklusive riskbedömningar, motståndartester, incidentrapporter och mer. Transparens krävs också genom att skapa detaljerade tekniska dokument och sammanfattningar om innehållet som används för utbildning, en praxis som ännu inte antagits av företag som OpenAI, skaparen av ChatGPT.
En avgörande aspekt är medborgarnas rätt att lämna in klagomål om AI-baserade system och få förklaringar om beslut om "högrisk"-system som påverkar deras rättigheter. Även om specifika detaljer ännu inte har slutförts, nämner uttalandet en ram för sanktioner vid brott mot reglerna, variabel baserad på företagets svårighetsgrad och storlek.
Tillämpningar som är förbjudna enligt AI-lagen inkluderar användning av AI för att ta ansiktsbilder från övervakningskameror, kategorisering baserad på "känsliga" egenskaper som t.ex. lopp, orientering sexuell, religione o övertygelser politik, igenkännandet av känslor på arbetsplatsen eller i skolan, eller skapandet av "sociala poängsystem". Reglerna innehåller också en förteckning över undantag för brottsbekämpande myndigheters användning av biometriska system.
En slutgiltig överenskommelse väntas nås i slutet av året, men det kommer lagen förmodligen inte att göra träder i kraft före 2025. Det nuvarande avtalet följer det första utkastet till AI-lagen från 2021, som syftade till att definiera vad som faktiskt utgör AI och synkronisera regler för dess reglering mellan EU:s medlemsländer. Efterföljande revisioner motiverades av introduktionen av snabbt föränderliga generativa AI-verktyg, såsom ChatGPT och Stable Diffusion (för att nämna de två språkliga modeller mest utbredd).
Regleringen av biometrisk övervakning i realtid och allmänna AI-modeller hur OpenAI:s ChatGPT har varit splittrande. Dessa frågor, som fortfarande diskuteras denna vecka, försenade presskonferensen för att tillkännage affären.
